Отсюда:
http://runeberg.org/ahflas/0119.html Шведский 19 века, как же это волнительно
Tors färd till Jättehem.
1.
Tors äfventyr med bonden.
Tor körde hemifrån med sina bockar och sin vagn, och med honom den gud, som kallas Loke. Emot aftonen kommo de till en bonde och fingo där nattläger. Men fram på kvällen tog Tor sina bockar och slagtade dem, lät flå dem och lägga dem i en kittel; och när de voro kokade, satte Tor sig att äta kvällsvard med sina följes-lagar. Tor böd till måltiden bonden och hans hustru samt deras barn. Bondens son het Tjalfve och dottern Raska. Tor lade bockskinnen vid sidan af eldstaden och sade, att bonden och hans folk skulle kasta benen på skinnen. Tjalfve höll i handen den ena bockens lårlägg, och slog sönder honom med sin knif för att taga ur märgen. — Tor dvaldes där öfver natten.
Bittida om morgonen stod han upp och klädde sig, tog hammaren Mjölne, lyfte honom i vädret och vigde därmed bockskinnen. Bockarna stodo då upp, men den ena var halt på det ena bakbenet. Tor märkte det och sade, att antingen bonden eller hans folk måste hafva farit oförsigtigt med benen, efter den ena lårläggen var bruten.
Icke tarfvas att vidlyftigt förtälja, ty alla kunna inse, huru förskräkt bonden blef, när han såg, att Tor lät ögonbrynen sjunka ned öfver ögonen; men enligt hvad han såg af dem, trodde han sig skola falla ensamt för synen. Tor knäpte händerna så hårdt om hammarskaftet, att knogarna hvitnade.
Bonden och hans husfolk gjorde, som man kunde vänta: de skreko alla fasligt, bådo om frid och er-bödo i ersättning alt, hvad de egde. Men när Tor såg deras rädsla, försvann hans vrede; han blidkades och tog af dem i förlikning deras barn Tjalfve och Raska. Dessa blefvo då hans tjenare och följde honom sedan ständigt.
Читаем, переводим, задаём вопросы
